Upp till bevis Folkpartiet

Igår skrev jag ett inlägg om att Centerpartiets Ulrika Ornbrant och Mona Örjes gärna pratar om HBT-frågor, men att de inte kommer med några konkreta förslag. Igår kväll var jag på möte med Kommunstyrelsen, där jag förväntade mig att Folkpartiet skulle lämna ett ledamotsförslag om att höja HBT-kompetensen i skolorna i Enköping. Men något sånt förslag kom inte, trots att både Jenny Gavelin och Nils-Bertil Karlsson från Folkpartiet var på mötet.

Det är dags att gå från prat till handling. Vänsterpartiets förslag att HBT-certifiera skolorna lades för flera månader sedan och partierna i Alliansen har haft gott om tid på sig att komma med ett alternativt förslag. Men än så länge har vi hört en hel del prat, men ingen som helst konkret handling. Upp till bevis Folkpartiet! Om ni menar allvar med att höja HBT-kompetensen inom Enköpings skolor är det dags att presentera faktiska förslag. Det räcker inte att oja sig över hur viktigt det är med likabehandling.

 

Upp till bevis

Idag skriver centerpartisterna Ulrika Ornbrant och Mona Örjes en insändare om HBT-certifiering i Enköpings-Posten. Länk (kräver inloggning). Bland annat skriver de:

Vi håller med om att HBT är ett eftersatt område i skolans värld och ser att det finns stora behov att lyfta värderingar kring just de frågorna. Jämställdhet, religion och etnicitet diskuteras visserligen mer än HBT, men vi tror att det kan finnas ett värde i att inte enbart prata HBT utan även lyfta även de andra diskrimineringsgrunderna och personalens värderingar i dessa frågor.

Jag tyckerr att resonemanget är jättemärkligt. Det är ingen som föreslagit att skolorna ska fokusera ensidigt på HBT-frågor. Det Vänsterpartiet har gjort är att föreslå att skolorna i Enköping HBT-certifieras. Det innebär kortfattat att personalen på skolorna får utbildning om HBT-frågor. Men det innebär självklart inte att jämställdhet, religion och etnicitet blir oviktigt.

Det som stör mig mest med Alliansens behandling av Vänsterpartiets förslag är inte att de röstade ner det. Så händer ganska ofta. Men i debatten i Kommunfullmäktige pratade varenda talare från Alliansen om hur viktigt det är att skolorna blir bättre på HBT-frågor.Det går inte särskilt väl ihop med att bara säga nej till HBT-certifiering. Om det är en fråga som Alliansen tycker är viktig borde det finnas ett alternativt förslag.

Enköpings-Postens krönikör Bengt Johansson och Enköpings-Postens chefredaktör Roger Pettersson har båda skrivit att frågan inte borde göras till partipolitik. Det resonemanget ställer jag gärna upp på. Jag sätter ingen prestige i att det är just Vänsterpartiets förslag som genomförs, förutsatt att det finns något enda annat förslag som gör att skolpersonalens kompetens om HBT-frågor ökar. Men så länge det inte finns något alternativt förslag kommer jag och Vänsterpartiet att fortsätta argumentera för att just vårt förslag ska genomföras. Det kan inte vara Vänsterpartiets ansvar att lägga fram alternativa förslag, för att få Alliansen att ”nappa”. Det måste vara partierna och politikerna i Alliansen som kommer med andra förslag.

Vänsterpartiet har flera gånger, både genom mig själv och genom Per Markus Risman, öppnat för en dialog. Men dörren verkar vara stängd för dialog. Politikerna i Alliansen producerar en massa fina ord, men inte ett enda konkret förslag som vi andra kan förhålla oss till. Upp till bevis nu Ulrika Ornbrant och Mona Örjes. Om ni tycker att det är viktigt att skolorna blir bättre på HBT-frågor – kom med de konkreta förslagen. Jag är öppen för förslag.

Vi sviker så många barn och ungdomar

Idag behandlade Kommunfullmäktige en motion från Vänsterpartiet om att HBT-certifiera enköpings skolor. Alliansen i kommunen avslår motionen med motiveringen att det kostar pengar och tar tid. Jag är arg och ledsen. Imorgon tar jag nya tag, ser till att Vänsterpartiet gör ett bra val i höst så att vi kan genomföra ett beslut som kommer att påverka många barn och ungdomar. Inte imorgon eller i övermorgon. Men på längre sikt.

Det här är mitt inlägg som jag läste upp i Kommunfullmäktige ikväll. Någonstans efter ”växte upp” i första stycket brast rösten, men jag tog mig igenom det. Tyvärr finns det ungdomar som måste ta sig igenom en hel uppväxt med återhållen gråt.

—

Jag ska börja med att läsa några stycken ur en DN-artikel från för några månader sedan.

”Han växte upp i den lilla skånska orten och det var där han blev mobbad. Han minns hur ont det gjorde när skolkamraterna kallade honom ”fjolla” eller ”bög”.

På en lektion i svenska diskuterade klassen författaren Oscar Wilde, som i slutet av 1800-talet blev fängslad för att han var homosexuell. Klasskamraterna kom med kommentarer som ”vilken jävla bög”, ”vilken fjolla” och så vidare.

– Läraren agerade inte för att stoppa dem utan kommentarerna om Wilde fick fortsätta. Då var det inte så konstigt att jag blev kallad fjolla och bög på skolgården efter lektionen. Läraren hade ju sanktionerat att ett sådant beteende var okej.

När det blev alldeles för uppenbart att skolkamraterna mobbade honom kallade en lärare till ett möte.

– Där skulle mobbarna och jag ta varandra i hand och då skulle allt ordna sig. ”Gå ut och lek på rasten och så kan ni väl gå hem till varandra någon dag efter skolan så blir allt bra igen”, var budskapet. För mig blev det bara en pina och plåga att sitta mitt emot dem som mobbade mig. Efter ett sådant här möte var ju allt som vanligt igen – inget förändrades.”

Det här är Hans Lindes berättelse. Han är idag riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Jag har aldrig i hela mitt liv varit med om att i skolan eller på min arbetsplats blivit kallad för ”Jävla heteroäckel” eller liknande. Jag kan därför inte till fullo leva mig in i hur jag skulle påverkas av att dag ut och dag in få höra att min kärlek är äcklig, fel, avvikande.

Istället måste jag lita till de som lever med det här varje dag. Jag måste lyssna på Hans Lindes berättelse. Jag måste lyssna på all den forskning och statistik som visar att depressioner och andra psykiska problem är vanligare bland HBTQ-ungdomar än bland andra ungdomar. Jag måste lyssna på RFSL, som med hjälp av alla sina medlemmar kan berätta hur det är.

Jag måste lyssna på Per Markus Risman som sitter längst bak i rummet och som kan återberätta Hans Lindes verklighetsbeskrivning, men istället för skånska Kållerup på 80-talet och början av 90-talet berättar han om Enköpings skolor under 2010-talet.

Det duger inte att hänvisa till vilket uppdrag skolan redan har, när det är så smärtsamt uppenbart att skolan inte klarar av att leva upp till det uppdraget.

Vänsterpartiet har föreslagit att Enköpings skolor ska HBT-certifieras. Vi har inte föreslagit att det ska vara färdigt imorgon, eller ens i övermorgon. Men vi har föreslagit att Enköpings skolor ska HBT-certifieras. Det innebär att personalen får utbildning och fortbildning. Det innebär att personalen får redskap för att ge ännu fler elever ett bra bemötande. Det innebär att skolorna får redskap för att uppfylla Skollagens skrivningar om likabehandling.

Det handlar om att prioritera en ganska stor grupp ungdomar som idag mår dåligt, dag ut och dag in. Det handlar om att ungdomar som ska gå i Enköpings skolor ska slippa återupprepa Hans Lindes och Per Markus Rismans berättelser om hur det känns att bli utpekad som äcklig, felaktig och avvikande. Därför vill Vänsterpartiet att Enköpings skolor ska HBT-certifieras.

Kejsarens nya budget

Igår var jag på möte med Socialnämnden. Socialförvaltningens ekonom gick igenom bokslutet för 2013 och den internbudget som förvaltningen gjort för 2014. Vi fick också information om budgetarbetet för 2015, som redan är igång.

Nettokostnaden (dvs utgifter – intäkter) för Socialnämndens verksamhet var 135 miljoner kronor 2013. Det innebar ett underskott på 10,5 miljoner kronor. Budgeten för 2014 är 126,5 miljoner. Det är en svår, för att inte säga omöjlig, ekvation att få ihop, eftersom det allra mesta inom Socialnämndens verksamhet är lagstyrt. Vi kan i Socialnämnden inte säga nej till missbruksvård till de som har det behovet. Vi kan inte låta bli att familjehemsplacera barn bara för att budgeten inte räcker till. Vi kan inte minska det ekonomiska biståndet (socialbidraget) för att få pengarna att räcka till.

Men att Socialnämnden har en för liten budget är känt. Underskottet på 10,5 miljoner för 2013 visar att det är så. Istället tänker jag skriva om hur kommunledningen målar upp en falsk bild av framtiden. Jag har tänkt att jag ska skriva en insändare om det, men det är så mycket siffror fram och tillbaka att det är nästan omöjligt att pedagogiskt förklara hur det går till. Jag gör ett försök här på bloggen, där jag har möjlighet att lägga ut texten mer än jag kan göra i en insändare.

Socialförvaltningens ledning har gjort en internbudget för 2014. Den ”landar” på cirka 137 miljoner kronor. Med tanke på bokslutet 2013 (135 miljoner kronor) är det ganska lågt räknat, en ökning med två miljoner kronor jämfört med bokslutet 2013. Löneökningar och hyresökningar är större än två miljoner kronor 2014. Men budgeten från Kommunfullmäktige är 126,5 miljoner kronor. Kommunledningen kräver att Socialnämnden lämnar ifrån sig en internbudget som håller sig inom de 126,5 miljoner kronorna. Därför har förvaltningen tvingats upprätta två budgetar: En budget som lämnas till kommunledningen och som berömmer Kejsaren för de fina kläderna och en annan budget som lämnas till Socialnämnden, som mer fokuserar på att köpa filtar till Kejsaren, eftersom han bevisligen är naken och fryser.

De kostnader som dragits bort från Kejsarens-Nya-Kläder-Budgeten är vårdkostnader. Vårdkostnader som vi är alldeles säkra på i själva verket inte kommer att minska. Tvärtom ser det ut som att vårdkostnaderna, åtminstone för barn och ungdomar, ökar. Antalet barnavårdsutredningar i januari och februari är 50% högre än motsvarande period 2013. Det går självklart inte att säga på förhand vad alla utredningar kommer att leda till, men helt klart kommer antalet vårdinsatser att öka om antalet orosanmälningar och utredningar ökar.

Det är helt tokigt att kommunledningen kräver att Socialnämnden lämnar ifrån sig en budget som ingen tror på. Men det riktigt tokiga är hur volymförändringar för 2015 hanteras. Förvaltningarna har fått i uppdrag av kommunledningen att, för varje ansvar, lämna ifrån sig en prognos för volymförändringar 2015. Socialförvaltningen ser framför sig ganska rejäla volymökningar, till exempel 20%-ig ökning av vårdkostnaderna för barn. Men eftersom Kejsarens-Nya-Kläder-Budgeten och den ”riktiga” budgeten för Socialnämndens verksamhet skiljer sig åt med tio miljoner kronor och det är just vårdkostnaderna som skiljer sig med tio miljoner kronor mellan de olika budgetarna måste en självklart fråga sig: 20% av VAD? Och här gör kommunledningen ett extremt märkligt val: De säger att kostnaderna för volymökningarna ska utgå från Kejsarens-Nya-Kläder-Budgeten. Det innebär att en volymuppräkning med 20% ska göras mot en vårdkostnad som ingen egentligen tror på. Det kommer att innebära att även 2015 års budget kommer att vara för låg i förhållande till enköpingsbornas behov. Vi kommer med andra ord att hamna i exakt samma situation 2015 som vi har nu i början av 2014. Vem är det vi försöker lura egentligen?

Gör besök i verkligheten

Imorgon, 21 februari, publicerar Enköpings-Posten min insändare om nedskärningarna i skolan och barnomsorgen. Eller egentligen om de styrande politikernas brist på kunskap om de nedskärningar som nu genomförs.

—

Trasigt Allians-tingeltangel

Budget. I tisdags lämnade jag kommunstyrelsens möte med en blandning av ilska och förvåning. Förvåning, eftersom Alliansen i Enköping inte tar chansen att förstärka skolans budget när det finns möjlighet att använda Resultatutjämningsreserven, eller enklare uttryckt att använda tidigare års överskott nu när intäkterna inte riktigt räcker till. Ilska, eftersom politikerna från Alliansen har så dålig koll på vad deras politik leder till.

Politikerna i Alliansen säger att de vill avvakta en ”genomlysning” av verksamheten innan de skjuter till mer pengar. De påstår att pengarna inte behövs just nu, eftersom de aviserade varslen/uppsägningarna i skolan skjutits på framtiden.

Men nedskärningarna inom barnomsorgen och skolan genomförs just nu! Det är sant att de stora varslen skjutits på framtiden. Men övriga nedskärningar genomförs. Barngrupperna inom barnomsorgen blir större, så att förskolorna får svårare att klara sitt pedagogiska uppdrag. Anställda i förskolor och skolor berättar att vikarier rings in mer sällan, att tidigare vikariat inte förlängs, att pensionsavgångar inte ersätts med ny personal. Allt det här leder till att det är färre vuxna i förskolorna, skolorna och fritidshemmen, som ska ta hand om allt fler barn.

Alla de här sakerna borde politikerna från Alliansen veta, innan de uttalar sig om att extratillskott till Skolnämndens budget inte behövs i dagsläget. Alliansen får genomlysa verksamheten hur mycket de vill, det finns säkert en och annan krona som används på fel sätt. Men det behövs ingen expertgrupp från Sveriges Kommuner och Landsting för att konstatera att det saknas personal för att ta hand om och undervisa barnen och ungdomarna.

Det är valår i år. I september tror jag att Enköpingsborna ger Alliansen sparken, så att en ny majoritet kan anställa mer personal i skolorna och i barnomsorgen. Men det räcker inte. Det är alldeles för långt till nästa val. Resurserna behövs i skolan idag. Därför vill jag uppmana de politiker som idag styr Enköping att göra besök ute i skolorna, fritidshemmen och förskolorna. Träffa personal, barn och föräldraråd. Ta reda på vad er politik leder till. I verkligheten, där barnen och personalen vistas.

Okunskap väl? Inte oärlighet hoppas jag.

Ikväll var jag på sammanträde med Kommunstyrelsen i Enköping. Helena Proos från Socialdemokraterna hade skickat in ett förslag: Att föreslå Kommunfullmäktige att skjuta till tio miljoner kronor till Skolnämnden – den nämnd som ansvarar för grundskola och barnomsorg i kommunen. Pengarna föreslogs hämtas från den så kallade ”Resultatutjämningsreserven”. Det är ungefär som en fond, som kommunen kan sätta av pengar till de år det finns överskott, för att finansiera år då intäkterna är lite lägre.

Jag är Vänsterpartiets ledamot i Kommunstyrelsen och röstade självklart för Socialdemokraternas förslag. Inte för att jag tror att tio miljoner räcker för att stoppa alla de nedskärningar, uppsägningar och förstorade barn- och elevgrupper som planeras och i viss mån redan genomförts. Men tio miljoner är ändå tio miljoner. Det skulle räcka till att rädda kvar ungefär 20 anställda. 20 vuxna som skulle kunna hjälpa barn och ungdomar i förskolor och skolor i Enköping.

Men Alliansens partier röstade ner förslaget. Motiveringen var att det är för tidigt på året för att börja ombudgetera. Det är en märklig motivering. Redan före årsskiftet berättade Skolnämnden vilka konsekvenser det skulle få om de måste hålla sig till den budget Kommunfullmäktige beslutat. Men bland andra Bo Reinholdsson (KD) tyckte att det vore bättre att vänta till nästa termin. Han förklarade inte hur det skulle hjälpa skolorna, som till nästa termin måste säga upp personal. Personal som redan sagts upp står förmodligen inte och väntar på att skolan kanske, eventuellt ska få lite mer pengar. De söker nya jobb.

Det är bakgrunden. Men det är egentligen inte därför jag skriver det här blogginlägget. Det gör jag eftersom jag blev rosenrasande arg när jag läste i Enköpings-Posten hur företrädare för Alliansen motiverar att inte skjuta till mer pengar. Artikeln, med citat från Alliansens politiker finns här, men är tyvärr lösenordsskyddad så att bara prenumeranter av Enköpings-Posten kan läsa den.

Jag har valt ut några citat och tänker kommentera dem.

– En budget är lagd för skolnämnden och man ändrar inte en budget redan i februari, sa Bo Reinholdsson (KD).
Det här har jag redan kommenterat.

– Det finns även andra nämnder som skulle behöva ännu mera pengar för att klara sina åtaganden. Låt nu först SKL (Sveriges kommuner och landsting) få göra sin analys av Enköpings kommun där skolan ingår. När den är klar kan man titta på åtgärder i verksamheten, svarade Reinholdsson.
Andra nämnder behöver också pengar. Kanske till och med mer pengar, säger Bo Reinholdsson. Men hur hjälper det barnen som får förre vuxna som kan hjälpa dem? För att vända frågan åt ett mer personligt håll: Hur hjälper det mina barn, vars förskola tvingas ta in fler barn utan att tillåtas utöka personalstyrkan?

– Mera pengar är inte alltid rätt väg och det är dessutom för tidigt att fatta beslut om det. Låt först SKL få göra sin analys sedan kan beslut om ytterligare pengar fattas. Dessutom kommer inga varsel inom skolan att läggas under våren.
När jag läste det här blev jag riktigt, riktigt förbannad. Antingen sitter Folkpartiets Jenny Gavelin och hittar på, eller så har hon ingen koll på det hon uttalar sig om. Jag väljer att tro att hon har dålig koll, men det är bara snäppet bättre än att ljuga. Det handlar om barns nutid och framtid. Då kräver jag att de som fattar politiska beslut är insatta i hur verkligheten ser ut. Det stämmer att varslen inom skolan skjuts på framtiden. Men varsel, dvs uppsägningar av personal, är inte de enda nedskärningar som genomförs. Barngrupperna i förskolan blir större. De som är satta att leda verksamheten i skolorna och barnomsorgen (rektorer och förskolechefer) blir färre och kan inte på samma sätt som tidigare vara närvarande i verksamheten. Vikariepolicyn blir ännu mer restriktiv än tidigare. Allt det här BORDE både Jenny Gavelin och övriga politiker i Kommunstyrelsen veta. Men jag väljer som sagt att tro att de bara inte satt sig in i verkligheten. För alternativet, att de känner till verkligheten, men väljer att berätta sagor skulle göra att jag skulle få väldigt, väldigt svårt att hålla en respektfull ton i den fortsatta diskussionen i Kommunstyrelsen.

Ny högerytter

Nog för att Kristdemokraterna har lyckats bromsa takten i lagstiftning för allas (även HBTQ-personers) lika värde. Men även KD har gjort en ganska ordentlig ”resa”, från homohatande tokstollar till ett helt vanligt högerkonservativt parti. Missförstå mig inte – jag tycker fortfarande att KDs politik är dålig, men den har faktiskt blivit bra mycket bättre. För några år sedan valde KDU (KDs ungdomsförbund) en öppet homosexuell ordförande. Det skulle ha varit HELT otänkbart för 20 år sen.

KD har i stort sett alltid (med ett eller två val som undantag) varit ”utrotningshotade” i Riksdagen. Dvs de har varit nära 4%-spärren. Så även nu. Nu får de dessutom konkurrens från ett nytt, ”kristet” parti, det så kallade Kristna Värdepartiet. Jag sätter ”kristet” inom citattecken, eftersom jag omöjligt kan se hur partiets värderingar är kristna. För mig har inte kristendom med fördömande att göra. Men så heter partiet iallafall och de påstår sig vila på kristen grund. Huvudfrågorna för Kristna Värdepartiet (KV) är:

• Förbjud aborter. KV går så långt att de vill förbjuda ”abortiva preventivmedel”, eller ”dagen-efter-piller” som de kallas i dagligt tal. De vill till och med förbjuda IVF-behandlingar. Det enda undantaget KV kan tänka sig att göra är i de fall då kvinnans liv är hotat. Det senare kallar de för övrigt för ett ”dilemma”, dvs de tycker inte ens att det är självklart med abort när en gravid kvinnas liv är hotat.
• Förbjud homoäktenskap. KV vill ta bort samkönade pars rätt att gifta sig. Med det följer till exempel att de vill avskaffa samkönade pars rätt att ärva varandra. KV vill också ta bort allt statligt stöd till ”propaganda som riktar sig till ungdomar och som likställer den homosexuella livsstilen med det heterosexuella äktenskapet”. KV vill avskaffa samkönade pars rätt att adoptera.
• Avskaffa LVU och stora delar av Socialtjänstlagen. KV vill avskaffa den skyddslagstiftning som socialtjänsten använder för att omhänderta barn som far illa. Socialtjänsten ska enligt KV endast ha en rådgivande och stöttande funktion. Barn som utsätts för vanvård och misshandel ska inte kunna omhändertas av Socialtjänsten.
• Inför sambeskattning för gifta par. Det mest anmärkningsvärda med KVs krav på sambeskattning av gifta par är att de vill göra det för att försvåra skilsmässor. ”Vi tror också att livslång trohet ligger i vuxnas sanna intresse. Staten ska främja denna typ av livgivande och utvecklande gemenskap genom passande lagstiftning och beskattning.”
• Avskaffa skolplikten. KV vill avskaffa skolplikten så som den ser ut idag. De vill införa ett system för hemundervisning.
• Underlätta för konfessionella friskolor. När i stort sett alla politiker står upp för en skola fri från religiösa pålagor vill KV istället underlätta för konfessionella friskolor. Så att barnen inte får för sig att själva bilda sig en uppfattning av omvärlden och skapelsen får man förmoda.
• Förbjud (i stort sett) ensamadoptioner. KV betonar att barn behöver ”en mamma och en pappa”. Det är därför de vill avskaffa samkönade pars rätt att adoptera. De vill däremot inte helt avskaffa ensamstående rätten att adoptera, det kan tydligen få ske ”i de fall då synnerliga skäl föreligger”. Oklart vad ”synnerliga skäl” innebär, det utvecklas inte i KVs idéprogram. Men värderingsmässigt slår ändå KV fast att det är bättre för barn att växa upp med en ensamstående förälder än att växa upp med två föräldrar av samma kön.

KVs program innehåller inte så jättemycket mer – det står några rader om ”värdig och ansvarig invandrings- och migrationspolitik”. Hela programmet finns att läsa på KVs hemsida.

DN, Aftonbladet

Moderat rättvisa om priser

Idag har Landstingsfullmäktige beslutat om ett nytt periodkort för kollektivtrafik i Uppsala län. Det innebär följande förändringar:

• Ett länskort för kollektivtrafik, pris 790:- (en sänkning från 1260:- för det dyraste länskortet idag).
• Stadstrafikkortet i Uppsala försvinner och ersätts av länskortet (en höjning med 265:-, eller 50%).
• Övriga tätortstrafikkort blir kvar (inklusive Enköping).

Vänsterpartiet (och jag) tycker att förslaget är orättvist och riskerar att öka biltrafiken i Uppsala. Vänsterpartiets förslag är istället att höja priset för månadskort i Uppsala med 25 kronor till 550 kronor, och att det nya länstrafikkortet ska kosta 890 kronor. I en ideal värld skulle kollektivtrafiken vara gratis, men det finns idag inte utrymme i den beslutade budgeten för att göra så. I Vänsterpartiets förslag till budget för 2014 fanns mer pengar avsatta för kollektivtrafiken än den budget som beslutades av Landstingsfullmäktige. Med Vänsterpartiets budget skulle länskortet kunna införas, utan att stadstrafiken i Uppsala blev dyrare.

Under debatten argumenterade framförallt företrädare för Moderaterna för att det är mer rättvist (!) att Uppsalaborna betalar 790 kronor istället för som idag 525 kronor. Detta eftersom priset per resa är billigare i Uppsalatrafiken än priset per resa i länstrafiken. Själv tycker jag att det skulle vara mer rättvist att den som bara använder kollektivtrafiken för tätortstrafik betalar lite mindre än den som använder kollektivtrafiken för långa resor. Men det är ingen stor nyhet att min syn på rättvisa skiljer sig något från Moderaternas syn på rättvisa.

Det som är mest anmärkningsvärt är att tätortstrafiken blir kvar, till ett lågt biljett- och månadskortpris, i alla kommuner utom just Uppsala. Tätortstrafiken i Enköping blir kvar, tätortstrafiken i Håbo blir kvar, tätortstrafiken i Knivsta blir kvar, tätortstrafiken i Östhammar blir kvar. Osv. Enligt moderat logik skulle även priserna för tätortstrafiken i Enköping höjas. Men det är just Uppsalaborna som ska betala hela kostnaden för ett nytt, billigare länskort.

Vänsterpartiet har, tillsammans med andra Uppsalabor, samlat in namnunderskrifter mot chockhöjningen av måndaskort i Uppsala. På morgonen lämnades 6.000 namnunderskrifter till Kollektivtrafiknämndens ordförande, centerpartister Johan Örjes. Men tyvärr tog varken Johan Örjes eller någon annan allianspolitiker intryck av det. Inte heller Socialdemokraterna har tagit något intryck av detta, utan valde att rösta tillsammans med Alliansen. Miljöpartiet hade ett annat förslag – ett länskort som kostar 650 kronor, som finansieras genom att ta bort subventionen för personalparkering för sjukvårdspersonal. Jag håller med Miljöpartiet om att även åtgärder för att begränsa bilismen måste till, men det är alltför många anställda på Akademiska sjukhuset som inte har något annat alternativ än bilen för att ta sig till jobbet.

Stoppad privatisering. Än så länge.

Idag skriver Enköpings-Posten att Vård- och Omsorgsnämnden i Enköping dragit tillbaka upphandlingen av ett antal gruppboende och korttidsboendet Gluggen. Detta eftersom företagen som vunnit upphandlingen inte har fått tillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) för att bedriva verksamheten.

Det är bra att nämnden dragit tillbaka upphandlingen – det har skapat en enorm oro hos både personal, brukare och föräldrar. Men hade jag haft något inflytande skulle upphandlingen aldrig ens ha genomförts. Det finns ingen anledning att privatisera fungerande verksamhet. När det gäller upphandlingen av Gluggen skulle dessutom nästan hela personalen ha bytts ut, eftersom de anställda inte ville gå över till Indies Omsorg AB, som från början vann upphandlingen.

Nu säger nämndens ordförande Bo Reinholdsson (KD) att verksamheten ska bedrivas i kommunens regi och att inga nya planer finns för upphandling. Men hur länge gäller det löftet? Kan Bo Reinholdsson lova att inga nya privatiseringar av gruppboenden ska genomföras om Alliansen mot alla odds vinner valet i Enköping? Den frågan kommer jag att ställa till Bo Reinholdsson i en interpellation på Kommunfullmäktiges sammanträde i mars.

Om Vänsterpartiet vinner valet så kommer vi att verka för att vinstintressena i omsorg och omvårdnad försvinnner i Enköping. Det ska vara enköpingsbornas behov och ingenting annat som styr prioriteringar i verksamheten. Ett av de bolag som vann upphandlingen (som nu alltså dragits tillbaka) var ”Nytida”, en del av koncernen ”Ambea”. Bakom bolagsnamnen döljer sig det som tidigare hette ”Carema”, men som bytte namn på grund av ”Det har varit så mycket diskussion om Carema som varumärke att vi behöver ett nytt för att bättre ta avstamp inför framtiden.”, som en av ägarna Magnus Lindquist säger. Namnet är nytt, men affärsidén är densamma som tidigare: Att tjäna grova pengar på skattefinansierad verksamhet. Avkastningskraven på vårdkoncernen är 20-25%, enligt Magnus Lindquist. http://www.svd.se/naringsliv/caremas-vinst-samlas-pa-hog_8604990.svd

Sådana bolag ska inte bedriva verksamhet på uppdrag av Enköpings kommun. Skattepengarna ska gå till enköpingsbors omsorg och omvårdnad, inte till Magnus Lindquist och andra riskkapitalisters förmögenhet.

Nytt år, samma nedskärningar

Ett nytt år har startat. För egen del har det blivit en vabb-dag och troligen en till snart. Det nya året liknar det förra med andra ord.

För förskolorna i Enköping verkar det nya året tyvärr innebära förändringar. Eller försämringar snarare. Den budget som Skolnämnden har fått från Alliansen i kommunfullmäktige räcker inte till på långa vägar. Även om Skolnämnden försökt att inte skära ned alltför mycket i förskolorna kommer 2014 ändå att bli ett tufft år för barnen och föräldrarna. Vikarier kommer att användas i ännu mindre utsträckning än tidigare, personalstyrkan kommer att minskas.

För barnen innebär det färre tillfällen till utflykter, större barngrupper och färre ögonblick av total uppmärksamhet från vuxna på förskolan.

Jag orkar inte ens beskriva hur trött, ledsen och förbannad jag blir. Det är helt enkelt förjävligt att mina och andras barn ska bestraffas för att inte Alliansen klarar att planera och/eller prioritera. Jag vet att jag i kommande debatter om den här saken i kommunfullmäktige kommer att få höra hur viktigt det är med den förbannade ”Arbetslinjen”, att ”pengar inte ramlar ner från himlen”, att vi från Vänsterpartiet är oansvariga som vill höja skatten för att finansiera den viktiga verksamhet som kommunen är ansvarig för. Men jag tror att de allra, allra flesta enköpingsbor håller med mig om att det oansvariga är att låta barnen betala priset för att Enköping ska ha lägst skattesats i Uppsala län.